Utdrag ur Områdesbestämmelser från Uppsala kommun
Dnr 2009/20018-1

Del av text av Rasbokils historia

Fornlämningsbeståndet i och i närheten av området antyder att bygden haft fast bosättning sedan bronsåldern.

Skärvstenshögar från bronsålder samt ensamliggande stensättningar och gravfält från järnålder finns i det stora fornlämningsområdet söder om kyrkan där klockstapeln står.

Gravfältet från yngre jänråldern finns vid Årby, Edeby & Tibble.

1935 Ett av de intressantaste arkeologiska i området är en båtgrav som grävdes fram vid Årby.

Även gravklotet som tidigare låg på Klockstapelbacken (Vid gravfältet) måste betraktas som ovanligt och intressant. Detta förvaras nu i Upplandsmuseet.

Under medeltiden skedde kraftiga förändringar i samhället.

Bebyggelse organiseras i väl avgränsade byar.

En ny religion, kristendomen, vann med stöd av kungamakten snabbt inträde.

Kyrkor byggdes till en början som enkla träbyggnader som snart ersättades av rikt smyckande tempe i sten och tegel.

1300-taletRasbokils socken bildades, som en avsöndring från Rasbo.

Namnet Rasbokil skrevs 1303Resbokil och 1316Killungsockn.

Den nuvarande kyrkan uppfördes i slutet av 1400-talet med rektangulär plan, sakristia och vapenhus.

Platsen är strategisk vald, centralt i socken och gränsar till tre byar Helgeby, Tibble & Årby.

I närheten fanns även en trefaldighetskälla (Idag en brunn).

En klockstapel byggdes intill kyrkan. Den nuvarandeklockstapeln uppfördes på 1740-talet på en betydligt högre plats några hudnra mer söder och kyrkan.

Intill denna uppfördes sockenmagasin på 1750-talet (Togs bort i slutet av 1800-talet)

Norr om kyrkogården byggdes på 1760-talet en fattigstuga som även kom att användas som skola till 1789, då man beslöt att sockenstugan skulle användas som skolsal.

På 1790-talet byggdes ett särskilt skolhus sammanbyggt med fattigstugan. Denna fungerade som skola till 1850-talet, då man byggde till klockargården med en skolsal som strax därefter höjdes och fick inredd vind.

Prästgården låg i Tybble by.

I samband med bybildningarna under medeltiden skiftades gårdarnas ägor i bestämda, rättvisa former (Solskifte), vilket underlättade för bl.a. beskattning.

Detta resulterade i s.k. radbyar med rektangulära bytomter som i detta området bästa illstustreras av Tibble by som på 1700-taet hade 12 gårdar.

Helgeby år 1640 Byn bestod av två gårdar.

Hälgeby år 1760 Genom arvsskiften och delningar hade åkertegarna styckas upp i smala skiften, vilket medförde att byborna blev helt beroende av varandra vid plöjning,
sådd och skörd.

Storskiftet genomfördes på flera håll under 1700-talet men innebar inte särskilst stora förändringar i landskapet.

Det blev i stället Laga skfite som skulle få betydelse i detta sammanhang.

I Uppsala län genomfördes Laga skiftet c:a 1850-80.

Syftet från statens sida var att rationalisera jordbruket och underlägga införande av nya brukningsmetoder.

Lags skiftet innebar i princip att byns ägor skiftades så att varje gård fick sin del av marken i mer sammanhängande stycken att bruka och bebo.

En omfattande nyodling förändrade landskapsbilden.

Järnplogen gjorde det möjligt att plöja de sankare ängsmarkerna, vilket tillsammans med sjösänkningar och utdikningar av myrar gav ny mark att odla.

För det aktuella planområdet uppvisar äldre kartor stora, naturliga ängsmarker utmed Rasbokilsån som under 1800- och 1900-talet dikades, plöjdes upp och blev åker.

Vissa gårdar i byarna fick flytta ut för att uppföras i anslutning till den tilldelade marken.

De nya bostadshusen fick ofta en modernare utformning än de gamla parstugorna i byn.

Det gamla fyrkanstgruppering övergavs och bostashus och ekonomibyggnader fick en friare terrängsanpassad placering.

Husen började också rödfärgas och tegeltaken blev allt vanligare.

Ett exempel på en sådan utlfyttning är Klintgården som flyttade ut från Tibble by.

I dag:
Områdesbestämmelserna omfattar bebyggelsemiljöerna Rasbokils kyra och Helgeby och det kringliggande jordbrukslandskapet.

Området avgränsas i söder mot f.d. soldattorpet Rönnbacken & Orrebol, i nor mot Tibble by, i väster omt träridån och diket framaför Årby gård samt i öster mot Edeby.


End.................