Kalander 2013 Ångskärgårdsbåtar

Sveabolagets passergarbåt 1950-tal Foto: Berndt Wennströms samling

STIFTELSEN SKÄRGÅRDSBÅTENS ÅNGBÅTSKALENDER 2013 (NSF)

Urklipp av April, Juli, Sept & Dec kalendersida samt övrig information.

Omslagsbilden: Visar Sveabolagets regin lägga ut från Skeppsbron i början av 1950-talet på väg till Åbo. De nyaste av Sveas passagerarbåtar var vid den tiden Regin och Ragne som både var byggda i Oskarshamn 1919. (Text: Gunnar Hedman)

STYRBORDSTILLÄGG VID SÖDERMÖJA Foto: Per Olof Bethge

Text: Hans Langenstedt. (Förkortat)

De flesta, som åkt med ångbåt, i modern tid vanligen Storskär, som lagt till vid Södermöja är väl vana vid att bryggan anlöps med babordsstillägg.

Det kan därför te sig något förbryllande att se Kanholmen sommaren 1948 ligga med styrbordssidan mot denna bygga.

Helt otänktbart är det väl inte att fartyget kommit genom sundet västerifrån.

Trafiken på Möjatraden ser ut att alltjämt ha blomstrat vid 1940-talets slut.

Resandet minskade dock och efter 1951 överlämnade Waxholmsbolaget denna *trad till Stockholms Ångslups AB, SÅA. som med sina små och mindre bekväma **slupar kom att upprätthålla trafiken in på nya året 1968.

Då trädde det nya Waxholmsbolaget in med en stor höjning av komforten för resenärerna.

Kanholmen gick sin sista säsong 1950, varefter ångpannan dömdes ut.

*Trad: sjötrafikled, trafikled, färdled, led, resrutt, rutt; handelsväg

**Slup: skeppsbåt, pinass, barkass; mindre fartyg

(Via Google av Eva S.)

Mjölkflaskorna är med största sannolikhet på väg till Strandviks pensionat.

Om miljön vid bryggan är vidae värt att notera det för tiden moderna huset med pulpetak. (med liten taklutning)

Det var troligen inte ett vänthus utan en kiosk som var grönmålad.

Vänthuset, som inte syns på bilden, är av mycket äldre typ - rödmålat med liggande panel. dörr och spröjsade fönster.

Kiosken däremot, blev mer kortlivad och är borta sedan länge.

Slutligen kan om själva bryggkonstruktionen nämnas att betongbrygga byggdes första gången 1940.

Fram till dess var bryggan som förr brukligt en träkonstruktion.

Utsikten från Mosebacke Vattentorn 1896 Fotograf okänd

Text: Lennart Rydberg. Fotograf Okänd

Någon *pontonbrygga fanns ännu inte vid Slussen.

Vid Räntmästartrappan från höger Strömma kanal som gick inre vägen till Stavsnäs och Sandhamn och ännu utan konkurrens svarade för den traden.

Den tvådäckade ångslupen Ägir började just detta år sin mångåriga lokaltrafik till Mariedal vid inloppet till Skurusundet och tidvis vidare till Kummelnäs.

Längst till vänster en liten ångslup med kort namn som kan ha gått på linjen till Allmänna gränd på Djurgåren.

Linjen till Allmänna gränd öppnades på 1860-talet och trafikerades med ångslupar till just 1896.

Till Stockholmsutställningen året efter kom de klassiska Djurgårdsfärjorna med stora glasverandor.

Från Räntmästartrappan gick ångslupslinjer även till Tegelviken, Finnboda, Vikdalen och Duvnäsviken.

Den vita färgen hade vid denna tid slagit igenom när det gäller skärgårdsbåtarna. Men notera att kustångarna vid Skeppsbron ännu är målade i mörka färger.

Nils Ericsons sluss från 1850 var ännu den enda förbindelsen i Stockholm mellan Mälaren och Saltsjön. Invid Slussen vänder - på vändskiva - ångspårvägen som går upp på Söder.

I övrigt är det hästspårvagnar som gäller. Två sådana med öppna sommarvagnar håller på norra sidan av slussen.

I förgrunden fiskarhamnen med skärgårdsbornas båtar.

På flytbryggorna såldes fisken som hölls i *sumpar.

Framför Grand hotell i bakgrunden till höger skymtar den stora Norrtelje av årgång 1882 och den lilla Utö f.d. Österåker.

Staden har moderniserats sedan Strindberg trettiio år tidigare skildrade samma vy.

Bortom Tyska kyrkans torn ser man det 1887 tillkomna Telefontornet.

Längre till höger Johannes kyrka från 1890.

*ponton: flytkropp, flyttank,flottör (Via Google av E. Spetz)

*Sump: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sump

Se även länk om Slussen:s historia på den fina länk nedan

http://www.stockholmshamnar.se/sv/Historia/Platser/Stockholm/Slussen/?imgId=337

PÅ VÄG IN MOT STOCKHOLM 1931 SALTSJÖNS FÖRDÄCK Foto: Karl Juhlin-Dannfäldt

Text: Lennart Rydberg

Bilden visar Saltsjöns fördäck, då ångaren på en av de otaliga resorna från Utö i kvällningen går in mot Stockholm.

Nog är det kvarnen Tre kronor som skymtar framme till vänster.

Passagerarna samlas i stäven och blickar framåt - det kan man göra än i dag.

Bilden är gammal och samtidigt tidlös.

Det är väl så att ångbåten och ångbåtsresan gör att tiden stannar en smula medan vi på samma gång förflyttar oss framåt.

Det är en lugn resa i takt med ångmaskinens rytm.

Man får titta närmare på bilden för att riktigt uppfatta att det är mer än 70 år sedan.

Grabbarna som tycker att fotografen är mer spännande än utsikten finns nog också idag - men dagens upplaga bär inte keps.

Också de bastanta trälådorna avsedda för återbruk under många resor, fyllda med varor och tomma tillbaka, tillhör en annan tid.

Bryggeriet Kronan i Sundbyberg har kanske levererat stora svagdricksflaskor. Bryggeriet finns inte kvar men Apotekarnas varumärke användes fortfarande i den stora koncernen.

Saltsjön var den nyaste av skärgårdsbåtarna och den enda större ångare som Waxholms Nya Ångfartygs AB lät bygga.

Då bilden togs var fartyget inte mer än 16 år gammalt.

Nu har även den yngsta ångbåten hunnit bli 88 år.

Det är mycket för en människa men ännu vet ingen hur gammal en ångbåt kan bli.

Saltsjön sköts väl av den nuvarande ägaren kolfirman Swecox, men det stora bekymret är avsaknaden av trafik.

Tre Sighetseeingbåtar vid Kungsträdgården "Början av 1960-tal" (Bakifrån räknat) Sigthseeing 3, Sightseeing 1 & Prins Eugen. Foto Peter Edman

Text: Gunnar Hedman

Bilden visar (bakifrån räknat) sighetseeingbåtarna Sighetseening 3, Sighetseeing 1 och Prins Eugen vid Karl XII.

Det var inte bara Stockholms Ångslups AB som drev turisttrafik på Stockholms vatten; under 30-talet hade Nordisk Resebureau ganska omfattande trafik. Ja, inte bara vatten för den delen. Sighetseeingbussar förekom också. Deras turistbyrå låg i närheten av Operan.

Båtstationen låg vid Skeppsholmsbron, ganska långt från turistbyrån och bussarna.

Man fick därför tillstånd att flytta båtarna till Strömsparterren 1945 och till Karll XII:s Torg efter 1947.

Nästan alla båtaran hade namnet Sighetseeing plus ett nummer.

Platsen hade blivit ledig då de stora skärgårdsbåtarna, som tidigare legat där, inte kunde ta sig dit på grund av den nybyggda Strömbron.

1963 byttes de torftiga båtnamnen mot från Bellmans värld, t.ex. Mollberg, Mowitz och Ulla Winblad. Mowitz hette tidigareSighetseeing 1.

Nu blev båtarna blåa och på sidorna kom det senare att stå "Bellman tours".

1963 övertog Nyman & Schultz verksamheten.

Samtidigt köpte de den stora Norrtelje som lades nedanför slottet och fick fungera som servering och terminal för sighetseeingbåtarna.

Bilden är tagen i början av 1960-talet. Det är vänstertrafik och ett tåg syns på spårvägslinje 2 som lades ner 1963.

I bakgrunden pågår tillbyggnad av Operaterassen, ett arbete som blev färidgt hösten 1961.

Båtarna är blå, men tycks inte ha fått Bellman Tours påmålat.

På denna plats låg fram till 1938 ångfärjorna som gick till Saltsjöbanans station i Stadsgården.

Färjornas gamla polettkiosk syns till vänster.

Den finns fortfarande kvar och står nu på Skeppsbron, ungefär på samma plats där Norrtelje senare kom att ligga.

Bogserbåt STORGROGG i Hammarbyslussen (Ev. 50-tal) Foto från Berndt Wennströms samling

Text: Gunnar Hedman

Månadens bild föreställer Stockholms ångdrivna bogserbåt Storgrogg i Hammarbyslussen på väg från något uppdrag i Mälaren.

Bilden är inte lätt att datera, men är troligen från 50-talet.

Förr i tiden fanns det två stora konkurrerande bogseringsbolag i Stockholm; Stockholms transport och Bogseringens AB, "Transportsbolaget", (TB) och Groggbolaget.

Det sistnämnda var mindre och hade en flotta vars namn där ordet Grogg alltid ingick.

TB hade möjliga namn på sina båtar, ofta var de fornnordiska eller uppkalllade efter stjärnbilder.

TB:s flotta var större än Groggbolagets. Transportbolaget hade även bredare verksamhet. beroende på att de också utförde omfattande kanalbogseringar, inte minst långa pråmsläp på Strömsholms kanal.

Dessutom ingick högsjöbogseringar med pråmar lastade med kalk från Gotland eller Baltikum.

Groggbolaget höll sig mest till hamnbogseringar. Detta bolags första båt hette enkelt Grogg och var byggd 1907.

Sedan gick det långsamt med förvärven för Groggbolaget. Först 1933 kom nästa. Det var Starkgrogg som man hade beställt från ett varv i Nystad i Finland.

Groggbolaget hade även några båtar som man hade köpt begagnade t.ex. Bragrogg, Nygrogg och den stora Strongrogg.

1939 levererades Storgrogg, även den från Nystad.

Under 1950-talet skaffade Grottbolagetnågra stora nybyggen, Grandgrogg och Fredsgrogg,

Senare lät man bygga en ny Starkgrogg och ny Storgrogg.

Storgrogg såldes i början på 1960-talet till Köpings stad där den fick namnet Runskär. De första åren fick Runskär fortsätta som ångbåt, men 1966 beslöt hamnförvalningen i Köping att nu skulle det bli andra bullar av.

Det beslöts om en fullständig ombyggnad; dessutom utrustades Runskär för motordrift.

Resultatet blev en helt ny exteriör. 1986 såldes Runskär/Storgrogg till Norge där den hunnit få tre nya namn.

Numera finns inget kvar av vare sig TB eller Groggbolaget.