Utdrag ur områdesbestämmeler från Uppsala Kommun
Dnr 2009/20016-1

Hagby
Ligger i en utpräglad jordbruksbygd. Byn är på alla sidor omgiven av åkermark och ligger naturskönt i Sävaåns flacka dalgång.

Kyrkan ligger i den norra delen av byn och utgör  med sin kalkade murar och långhus med
rundbågiga fönster som avslutas i väster av ett tornparti med kyrkklockorna krönt av en mindre trälanternin.

Ett dominerande inslag i såväl i byn som i det omgivande landskapet.

Prästgården med sin man- och fägård, söder om kyrkan, var boställe för kyrkoherden fram till 1922.

Den nuvarande rödmålade huvudbyggnaden uppfördes 1926 och flankeras av två rödfärgade timrade längor från 1800-talets förra hälft. De rördfärgade ekonomibyggnaderna, som delvis ligger längs byvägen är huvdsakligen från 1900-talet.

Kyrkan är en typiskt representant för kyrkobyggnader från Karl Johanstiden.

Kyrkan låg tidigare ett stycke från bebyggelsen men har med tillkommande byggnader alltmer länkats samman med byn.

Från kyrkan ses Hillinge gård i norr. På den västra sidan om Sävaån möter gårdens Ekas ägor. Gårdens byggnader ligger något högre upp och  nås via den raka allén som ger denna del av landskapet karaktär.

Hagby socken bildades på 1100-talet.
En kyrka (St: Maria kyrka) uppfördes centralt i bygden.

Förutom Hagby by bestod socknen redan under järnålder och tidig medeltid av följande byar och gårdar:
Brunna
Eka (Säteri 1600-talet)
Ekbolanda (Säteri)
Filke
Focksta (Säteri 1600-talet)
Forsa
Hillinge
Möjbro
Skornome
Sunnanå (Sätteri 1600-talet
Torsätra
1220-talet ägde kyrkan (eller hade del i) 14 gårdar vilket var de flesta gårdarna i socken.

Hagby var Domkyrkans äldsta kanonikat.
När Gamla Uppsala domkyrka brann 1250 föreslog Bengt Johansson Ängel, ärkedjäkne i Uppsala, Hagby kyrka som alternativ till domkyrka i Östra Aros.

Hagby kyrka blev med tiden för liten för den ökande befolkningen. Därför uppfördes 1840 en ny kyrka på samma plats som den äldre, efter ritningar av Axel Almfelt, verksam vid Överintendentsämbetet.

Klockstapeln, som tidigare var placerad på berget öster om kyrkan (där f.d. kyrkoskolan ligger i dag) revs.

Barnens första organiserade undervisning bedrevs i "Lundkojan", en liten stuga i byn.
1864 byggdes det första skolhuset.

Detta ersatte 1882 av ett nytt hus som fick sin nuvarande utformning efter en ombyggnad 1952. Skolan som lades ned 1967 nyttjas numeras som samlingslokal.

Bakom skolan byggndes 1926 den lärarbostad (Hagby 1:3 som står där idag med rödfärgad panelfasad.

Byn fick under 1900-talets början en lanthandel som inrymdes i ett rött trähus, Oskarsberg, söder om vägen till Eka.

På fastigheten Hagby 1:5 finns i dag en verkstadsindustri.

Eka
Var tidigare en by som på 1640-talet övergick till säteri med en stångsmässig herrgårdsbebyggelse.

Dagens huvudbyggnad, flygel samt magasinsflygel och stallflygel uppfördes 1770-talet och övriga ekonomibyggnader tillkom omkring sekelskiftet 1900.

Gårdens ägor sträcker sig från Sävån i öster till häradsgränsen i väster.

Från byvägen i Hagby leder en rak väg med alléträd fram till mangårdsbyggnaderna.

Söder om Eka och Hagby ligger Focksta gårds- och kvarnmiljö.
Gården utgjorde ursprungligen av  ett S:t Erikshemman som på 1600-talet byggdes till säteri.

Kvarnverksamheten har funnit på plats sedan 1600-talet och sågverk sedan 1815.

Nuvarande kvarnhuset är från 1870-talet. Kvarnmiljör är byggnadsminne.

-----------------