Kyrkans vridna och något lutande torn byggdes 1587. Legenden vet att berätta att byggmästaren blev så förtvivlad över det lutande resultatet att han hängde sig i sitt torn. Eller var det möjligtvis nordanvinden som hade sin påverkan på tornets lutning?
Österhaninge kyrka är församlingens klenod med stark närvaro av medeltid. Interiören har många historiska sevärdheter, bl.a. en Mariaskulptur i trä, från 1320-1330-talet. Kyrkan var förmodligen invigd till Jungfru Marias ära. En annan medeltida skulptur föreställer en apostel, en av Jesu 12 lärjungar. På grund av att skulpturen saknar attribut går det inte att med säkerhet avgöra vilken av dem. Dopfunten i gotländsk kalksten är troligtvis från slutet av 1200-talet eller möjligen något senare. Ovanför vapenhusets port kan vi än idag se en lucka. Denna användes under medeltiden som predikstol för kringvandrande predikanter och munkar samt för allmänna meddelanden.
Ett dominerande inslag i kyrkorummet är den stora skulpturgrupp till ätten Bielkenstiernas ära som är uppställd i gravkoret och kom på plats år 1683. Ett konstverk av den holländske mästaren Thomas Millich som var hovbildhuggare hos drottning Hedvig Eleonora på 1660-talet. Verket är ett av Sveriges förnämsta skulpturarbete från stormaktstiden. Själva gravkoret lät byggas 20 år tidigare, år 1663, av Barbro Åkesdotter Natt och Dag, änka till amiralen Klas Bielkenstierna.
På Österhaninge kyrkogård ligger bygdens stora dotter, författaren, freds- och kvinnokämpen Fredrika Bremer (1801-1865) begravd. Hon var flitig i nattvardsgången i Österhaninge kyrka. En altarduk med spetsar som systrarna Bremer förfärdigat skänktes till kyrkan. Bremer vistades som barn många somrar på Årsta slott, som då var familjens sommarresidens. Somrar som kom att betyda mycket för Fredrika Bremer. Hon fick på äldre dagar en fristad på slottet och här avled hon också nyårsafton 1865.
Utdrag ur
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96sterhaninge_landskommun