Informativ och spännade text till de historiska soldatliv som fanns från början av 1600-tal till slutet av 1900-tal med mycket fina illustrerade teckningar. En värdefull och vacker bok.

Urklipp med förkortat text från baksidan av boken:

Under de 220 år som yngre indelningsverket historia spänner över, har de som tjänstgjorde i organisationen betytt mycket för hela landets historia. 

Som alltid är det den enskilda människan som gjort att vi har det vackra och fantastiska landet Sverige. 

Denna bok försöker visa vad ett soldatliv var.  Bland annat vad dessa män med sina hustru betytt som försvarare av Sveriges fred och frihet samt visa de och deras närmaste har betytt för jordbruket och nyodlingen under flera hundra år.

Det var ofta soldaten som efter sina vandringar i främmande länder förde med sig nya odlingsmetoder och växter till det lilla torpet hemma i Sverige.

Soldaten och kyrkan har alltid haft starka band mellan sig. Var fjortonde dag skulle soldaten, när han var hemma, ställa upp utanför kyrkan inför predikan på söndagarna. Han skulle visa upp sig så att socknens folk kunde se vem de sände ut i hela Europa för att skydda den egna bygden.

Livet på hemmaplan var inte alltid lika lätt som det var i fält. 

Sammanställning av boken har gjorts med hjälp av lokala hembygdskännare som visat sitt speciella torp och berättat just om den traktens historia.

Textförfatttare Björn Lippold

Illustratören Leif Holgersson

De tackar alla som har ställt upp med att berätta om sin bygds fängslande historia

Det är inte så länge sedan, så man användes av checkar för att få ut pengar. Men det är nu snart historia, om det inte är det redan. När bankautomaten kom i bruk, så minskades användande av checkar en del. Inom snar framtid så kommer bankautomaten var ett minne blott, när fysiska kontanter ej används.

SVERIGES RIKSBANK 10 KRONOR ÅR 1954 Väl använd Historiskt värde!

VARIFRÅN KOMMER MAJBLOMMAN

Det var den 1o-åriga Margot som planterade idén till majblomman hos Beda Hallberg.

Flickan hade köpt en liten pappsköld att fästa på kappan för en tio-öring på väg hem från skolan.

Fru Hallberg, som var djupt engagerad i frivillig fattigvård i Göteborg, såg en möjlighet att dra in pengar till sjuka och fattiga.

De som gav ett litet bidrag skulle få en blomma som kvitto.

Det var inte lätt att få medel till att beställa 100 000 små blommor, men Beda Hallberg var envis.

Våren 1907 såldes de första majblommorna av skolor och scouter för 10 öre styck.

Enligt Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning kunde den blå blomman ses överallt:

"hvart man kommer, ser man den på rockslag och kappor, i halsdukar och schalar.
Affärsmannen, tjänstemannen, konduktören i spårvagnen, polisen, kajåkaren, kusken - alla bär blomman"

I början samlades pengar in till tuberkulossjuka barn.

I dag mer än hundra år senare - är det barnfattigdomen som bekämpas med hjälp av de små färgglada plastblommorna.

Beda Hallbergs insatser belönades rikligt, bland annat fick hon kungliga medaljer från både Sverige och Danmark. Dessutom har fått ge namn åt en av Göteborgs spårvagnar

Hon dog den 9 maj 1945, dagen efter krigslutet.

Utdrag ur extratidningen från Aftonbladet "Levande Historia" 
April/Maj 2010 

Utdrag (Förkortat) ur Tidningen VI nr 5, 2010
Avsnitt Retro Arkitektur/Formgivning av Jenny Morelli.

Den 16 maj 1930 på Djurgården, invigdes Stockholmsutställningen. Det blir startskottet för funktionalismens genomsbrott i Sverige.

När till och med bananerna var funkis

I dag ljuder festens fanfar skriver Dagens Nyheter. Tidningens 32-sidiga extrabilaga berättar detaljerat om
Stockholmsutställningens magnaifika manifestationer av teknik, arkitektur och funktionalism.

Zeppelinaren som kallas "Zeppen" glider punktligt in över Gärdet där tusentals människor väntar.

Kronprins Gustav Adolf och Kung Gustav V håller var sitt tal.

På kvällen blir det konsert och festfyrverkeri.

1930 genomgår Sverige med sina sex miljoner invånare en social och politiskt kris.

Högerregeringen har avgått under senvåren och var femte industriarbetare är arbetslös.

Men tanken med utställningen är att visa upp Sverige som ett av Europas A-lag.

Funktionalismens idé är att ge god kvalitet till den stora massan som föredrar öppna och soliga miljörer, platta tak och små kök.

Det gamla, skitiga, trånga och mörka ska rivas, nu ska det vara rent och ljust.

Familjer umgås bäst i rymliga vardagsrum med stora fönster i bostadshus omgärdade av grönska. Hemmen ska var lättstädade och möblerna av stål.

Det finns en besatthet av hygien och renlighet.

Den schweiziske arkitekten Le Corbusier är en av föregångarna.
Utställningens generalkommissarie Gregor Paulsson har samlat flera av de unga svenska arkitekt- och formgenierna, bland andra Gunnar Asplund & Uno Åhrén.''

Stockholmarna döper snart om funktionalismen till "funkis.

Bananen är frukten på modet och sälj överallt. Den är nyttig och praktisk:
Funkis alltså.

Den som har det bra säger "Jag har det funkis"

Frälsningsarmén gör ett uttalande om att den minsann också är funkis.

Men för vissa intellektuella är funktionalismen kontroversiell och den debatteras flitigt i medierna.

Albert Engström skriver kritik över de 11.000 gymnaster i välorgniserade kollektiva uppvisningar som påminner om fascism och nazism. "Gärder ser ut som Moskava 1923"

Vad hände sedan?

4 miljoner personer vällfärdar till Gärdet under sommaren.

Statistiken visar dock att det var en mindre skara som tog del av världsförbättrarniten och den stora massan föredrog att trängas och att dansa på tivolit.

Lilla "Zeppen" störtade i Östersjön och utställningens symbol blev i stället en 70 meter hög mast som lystes upp av 600 lampor och syntes ända från Uppsala.

Funktionalismen slog ändå igenom i svensk stadsplanering trots att motståndare som Carl Laurin i Svenska Dagbladet påstod att Funkis är trevnad utsugen av en elektrisk dammsugare" och Ivar Lo-Johansson undrade om Stockholmsutställningens nya människa befann sig på ett ställe där det inte fanns plats för "Ålderdom, skuggor, skräp eller toaletter"

NÄR  "STÅLFARFAR" BLEV HELA SVERIGES IDOL

När: 1-7 juli 1951
Var: Sträckan Haparanda-Ystad
Vad: 66-årige Gustaf Håkansson är först i mål i cykeltävlingen Sverigeloppet

Gustaf Håkansson blev 102 år.

Bild & Del av text från Tidningen VI nr 7 2011
Tomas dur fläckman

Håkansson, född 1885 är en pensionerad åkeriägare och cykelentusiast från Gantofta utanför Helsingborg.

Så fort han fick höra talas om Sverigeloppet anmälde han sig, men han har fått nobben.

Arrangören anser att tävlingen är så pass ansträngande att man satt en över åldergräns på 40 år.

Detta stoppar nu inte 66-åringen som ställer upp utom tävlan, på egen risk.

Han har cyklat till starten i Haparanda från Helsingborg.

Den vitskägge gubben Håkansson är ett kuriosum. Ingen tror att han ska orka till Ystad.

Men så, dag tre, börjar det skriva om "Fantomen i Sverigeloppet". Han kallas ömsom "Det cyklandet skägget" & Fladdrande skägget" innan någon rubrikmakare kläcker "Stålfarfar"

Stålfarfar ligger plötsligt i täten i Sverigeloppet.

Det beror inte på att han cyklar snabbast, utan på att han inte vilar.

De ordinarie tävlande har obiligatoriska mat- och vilopauser, ordentligt nattsömn är påbjuden.

Stålfarfar kör bara på. Som längst cyklar han nästa tre dygn i sträck med endast några korta matuppehåll och en och annan tupplur.
Favoritmellanmålet under cykeltapperna var ansjovis och apelsinsaft.

Gustaf Håkansson blir över en natt rikskändis.
Svenska folket "bildar häck" längs vägarna där han drar fram.

Tusentals beundrare vänter på torgen i de större städerna. Ibland får han poliseskort intill ortens centrum. Kommunalfullmäktiges ordförande vill skaka hand osv.

Alla undrar om han ska orka hålla distansen ut. Håkansson svarar roat lugnt:
- Om jag orkar fram...? Tror jag, det.
Jag har slitit ont sedan jag var sex år gammal och jag vet vad kroppen tål.

På halva vägen kräver polisen att Håkansson låter läkarundersöka sig. Doktorna konstaterar bara att det är prima liv i gubben och kallar honom för "spänstfenomen"

Det ryktas om fusk, men Håkansson svarar upp med att visa upp en egen avståndsmätare och dessutom anmäler han sig hos polisen på varje ort han passerar och ber om en stämpel i den loggbok han bär med sig.

På fler än ett ställe dukar polismästaren upp lite mat, och om det är sent på dagen är det finbäddat i arresten, så att Stålfarfar kan få vila, även om han inte har ro att sova så mycket.

Sista biten till Ystad är en färd i triumf.
I stan väntar 50 000 människor samt brandkårens paradsorkester. Den 7 juli går Stålfarfar i mål på tiden 6 dagar, 14 timmar och 20 minuter. Han slår de officellt tävlande med över ett dygn.

Vad hände sedan?

Nöjesfältet Lisebergs artistchef erbjuder ett kontrakt som ska ge Håkansson en artistkarriär som går ut på att han visar upp sig själv och sin cykel samt sjunger andliga sånger med sin pipiga gammelmansröst.

Gustaf Håkansson turnerar flitigt i folkparker och på ålderdomshem och gör flera grammofoninspelningar.

Sin sista cykelturer gör han efter det han fyllt 100 år.

Gustaf Håkansson avlider den 9 juni 1987 nästan 102 år gammal.

Hans hustru Maria, som av medierna döpts till "Stålmormor" dör året innan. Hon blir nästan 105 år. Makarna var gifta i 77 år.

Enligt Gustaf Håkansson började han röka som sjuåring, men slutade redan 1907.
Han tog gärna en sup eller en grogg om det bjöds.

Citat från Spetzans:
Det man inte får glömma att det var tack hans duktiga cyklande som gjorde honom friskare och som gjorde att han levde längre, inte att han hade rökt som ung eller tagit en sup. Utan den motionen så skulle han inte bli så gammal.
Hårt arbete lönar sig!

Intressant länk