Berättelse till sitt barnbarn
MIN FAR KARL STIG AHLIN 1930-2018

Minnesanteckningar om Stig Ahlin:

Stigs begravningsdag den 20 november är även hans mors födelsedag. Han hade sin bevgravning på Skogskapellet i Skogskyrkogården i Stockholm. Han begravdes i Minneslunden efter sitt önskemål.

Född som stockholmare under 30-talet. 

Bodde med sina föräldrar ensam utan syskon.

En storasyster ”Siv” hade funnits och fötts 6 år tidigare 1924, men som avled drygt 1 år senare 1925 på ett barnhem. Hans mor vara bara 19 år.  

Siv hade sin begravning även i Skogskapellet och finns begraven i närheten. Men ingen sten finns kvar. Men bara c:a 50 meter bort finns en gravsten som tillhör Stigs Farmor.

När Stig var c:a 3 år fick han problem med en njure och fick då operera bort ena njuren.

Detta gjorde att hans mor inte ville att  han skulle göra några större äventyr, där han kunde skada sig och utsätta sin enda njure. Därför blev det inte mycket till idrottande.

Men Stig fick andra intressen. Han var mycket intresserad av radioteknik och var med en radioklubb för amatörer vid 15 års ålder. Militärtjänsten var på KA1 i Vaxholm som signalist.

Hans livsglädje i livet var att få bygga och hitta på nya idéer som hade med hus och andra uppfinnare-projekt att göra. Och det blev ett antal med åren.

Han jobbade som tandtekniker i hela sitt liv till pensionen och lite till. Började som en springpojke vid 16 års ålder och slutade som egen företagare inom denna bransch.

1946 började Stig gå till Nalen för att dansa och spisa musik.

1950 träffade han sin fru (min mor) Inga på en ungdomsklubb som fanns vid Vinterpalatset som hette City Club. Det gifte sig 1954 och började bygga ett hus ihop i Nälsta, Vällingby. 

1957 kom dottern Eva.(Jag) Som blev det enda barnet

I Stigs hem var dörren öppen för många vänner, som fick uppleva många roliga fester bl.a. maskerader. Stig byggde upp en egen saloon i gillestugan. För att det skulle bli en äkta Vilda Western.

 Men sen går tiden, 30 år hade gått och det fanns en tid då förändringar kommer och Stig & Inga bestämdes för att gå skilda åt som vänner.

 Men Stig var inte sen för att hitta en ny Inga, som faktiskt hette Inga också.

 Och de var klippt och skuren för varandra.  För både gillade mycket att söka nya platser och gärna bygga om hus, som passade deras smak.

Samma år 1980 som Stig träffade sin Inga. Träffade dottern Eva sin Roger. 1989 föddes barnbarnet Mikael Och Stig kände sig glad att hans mors släktgren kunde gå vidare, med tanke på han själv inte hade syskon liksom hans dotter.

Den sista tiden blev det mindre byggande för orken fanns inte där men viljan fanns kvar.

2013 avled hans sambo Inga 93 år (som var 10 äldre) Då hade det levt över 30 år tillsammans.

Efter 1 år ensam i lägenheten. Flyttande Stig till äldreboendet Krusmyntan i Tyresö. I början hade Stig svårt att acceptera att han bara hade ett rum, som var van med många rum. Men efter ett tag, så förstod Stig att detta var den bästa omvården han kunde få, eftersom hade blivit svag i benen och behövde rullstol.

Stig har aldrig varit sjuk (förutom vid 3 års åldern) under sitt långa liv. Bara vid ålderns höst efter 80 års ålder som han börja känna av, lite krämpor.

 Stig sa ofta att han hade haft ett bra liv.

 

Utdrag från Livspärmen (Förkortad)
Min fars sammanfattning i korthet med berättelser och fotografier om hans liv från födelse och t.o.m. i dag. Och även berättar om sina föräldrar.

Ett mycket trevligt sätt att förmedlla sin historia till sina barn & barnbarn, som inte alltid kanske är intresserad av att höra gamla historier, men när det blir lite äldre, har en chans att läsa om det.

Första raderna kan då vara på detta sätt som min Far har skrivit.

"Till Mikael Spetz.
Denna bok har jag tillägnat dej för att du skall minnas din morfar och se tillbaka hur jag levde mitt liv. Jag hoppas du får ett liknade spännande och intressant leverne. Lycka till önskar Morfar Stig."

Här är även ett utdrag från Förordssidan.

Detta skall vara en enkel beskrivning av mitt liv.
Jag är uppväxt och bott hela mitt liv i Stockholm med omnejd.

Jag och mina föräldrar har alltid bott i små lägenheter, i början på 40-talet bodde vi på Frejgatan och där hade vi torrtoaletten på vinden.

Av någon anledning har jag aldrig varit intresserad av idrott som fotboll, bandy eller liknade. Under tonåren var jag med i scouterna. Det intresserade mig mer. Jag tog också kurs i dragspel för Gunnar Lundgren en tid.

Senare under livet blev det golf, men det tog för mycket tid tyckte jag. Golf skall hela familjen delta i såfall.

Min hobby blev foto, framkallning, förstorningar.
Jag gjorde om bastun i första huset i Spånga till permanent framkallningsrum.

Mitt arbete som tandtekniker tog också mycket tid, då företag jag arbetade på var på stark frammarsch.

1939 köpte mina föräldrar en tomt Vallabrink c:a 2 mil norr om Stockholm. Jag var då alltså 9 år. Tomten kostade 900 kronor och släkten undrade hur vi hade råd med detta. Det var mycke pengar på den tiden. En liten sommarstuga byggdes också.

1942 flyttade vi till Hälsingegatan och då fick vi vattentoalett inomhus. Det var en höjdare, men fortfarande bara med ett rum och kök.
Det är kanske därför jag alltid har längtat efter stora utrymmen.

1945 såldes sommarstället för 5000 kronor och pappa köpte istället en ved och budfirma på Luntmarkargatan för att livnära sig på.

Det var på paketcyklar som varuleveranser skedde och naturligtvis fanns på den tiden inga kommunikationer mellan buden och firman.
Det var ett problem för pappa, som aldrig visste hur länge uppdraget tog. Det var inte lätt att lova tider när buden skulle komma.

Pappa blev lite nervös över detta så när väckarklockan ringde på morgonen reste han sig upp i sängen och ropade "Expressen"

Det blev lite för mycket för honom. Han blev nervös över varje telefonsignal då han inte kunde svara på när buden kunde komma. Han var tvungen att sälja rörelsen. Han  började senare på Anticimex som inspektör och det var mycket bättre för honom. Där var han i många år.

Jag tycker att jag har haft en fin uppväxt med fina kompisar. Stig Serrander som jag träffade 1945 träffar jag än idag.

Yrkesvalet har varit bra, tycker jag. I 52 år höll på med det och inte en dag arbetslös. Det får man i dagens läge anses som en lycka.

1946 började jag gå på NALEN på Regeringsgatan och dansa och spisa musik.
Jag bodde bara ett kvarter från detta ställe. Drottninghusgränd 7

VINTERPALATSET på Norra Bantorget var också ett bra dansställe för ungdom i 17-18 års åldern.

Inga, min blivande fru, träffade jag på en ungdomsklubb som hette CITY CLUB,  1950

1951 köpte jag en tomt av min fru:s morbror för 800:-
1954 var vårt egna byggda hus klart.

osv......


Orkestern 1946 Stig Ahlin (min far), Palle Butovisch (Avliden 2011-03-05) & Stig Serrander

Stig Serrander 05.09.2011 09:39

Hej Stig. Jag fick tipset av Tina att kolla detta. Kul. Jag tänkte att du kan skriva ut Palles efternamn Butovitsch under bilden. Palle dog 5 mars 2011. / Stig

Eva Spetz 02.11.2018 18:08

Hej Stig!
Vill bara tala om att min far dog den 18 oktober 2018. Allt gick lugnt tillväga. Jag hoppas du mår bra!.

Eva Maria Spetz (F. Ahlin) 05.09.2011 19:45

Hej Stig S. Vad roligt att du hörde av dig. Jag har berättat för Far att du hade hittat min hemsida. Han använder sig inte av datorn. Han skulle höra av sig!

| Svar

Senaste kommentarer

23.10 | 20:29

Svenska Dövidrottsförbundet för döva och teckenspråk hemsida www.svenskdovidrott.se

01.05 | 09:30

Okej! Så han har haft fotoateljén? Hur länge fanns den? Eller finns den fortfarande?

30.04 | 12:26

Herman Bergne är min gammel farfar:)

02.11 | 18:08

Hej Stig!
Vill bara tala om att min far dog den 18 oktober 2018. Allt gick lugnt tillväga. Jag hoppas du mår bra!.